Sju myter du kan ha hört om probiotika



Här är sju myter om probiotika som många av oss hört någon gång, och kanske även trott på. Nu reder BioGaias mikrobiolog Lotta Johansson ut svaren.

1. ”Alla probiotiska produkter som säljs i handel är lika bra”

– Nej, det är stora skillnader mellan olika probiotiska produkter. För att veta om en produkt kan ge effekt bör detta vara visat i kliniska studier, det vill säga studier gjorda på människor. Olika bakteriestammar har olika egenskaper och ger därmed olika effekt. Många produkter är även så kallade multi-stamprodukter och innehåller höga halter av ett stort antal olika bakterier som ofta inte är definierade på stamnivå. De anger oftast bara att de innehåller ”Lactobacillus acidophilus” och inte om det är Lactobacillus acidophilus LA-5 eller Lactobacillus acidophilus NCFM – stammar som skiljer sig lika mycket från varandra som ett äpple från en katt.

2. ”Mjölksyrabakterier och probiotika är samma sak”

– Nej, det finns många olika mjölksyrabakterier som till exempel Lactobacillus bulgaricus, Bifidobacterium animalis, Streptococcus thermophilus och Lactobacillus reuteri men alla klassas inte som probiotika. Mjölksyrabakterier är indelade i familjer, släkten, arter och stammar. Olika stammar av en bakterie kan ha väldigt olika egenskaper och det är därför de måste särskiljas på stamnivå. De flesta probiotikasorter är mjölksyrabakterier, men inte alla. Även probiotika måste definieras på stamnivå. Probiotika är ett samlingsnamn för goda bakterier som har visat positiva hälsoeffekter i kliniska studier.

3. ”Jag får i mig tillräckligt med probiotika via kosten”

– En näringsriktig och varierad kost kan gynna bakteriefloran, men för att få i sig probiotika måste man äta ett probiotiskt produkt. För att bakterier ska kallas probiotika bör deras hälsoeffekter nämligen vara bevisade i kliniska studier.

4. ”Många stammar och höga halter bakterier ger en bättre probiotisk produkt”

– Nej, det är inte antalet stammar eller mängden bakterier som avgör om en produkt ger effekt. Det beror på vilken stam man använder. För vissa stammar behövs en förhållandevis låg halt bakterier för att få effekt medan andra stammar kräver en större mängd.  För att veta om en produkt kan ge effekt behöver detta testas i kliniska studier. Flertalet produkter på marknaden saknar dock studier för den sammansättning som produkten består av. För att bakterier ska kallas probiotika bör deras hälsoeffekter vara bevisade i kliniska studier.

5. ”Prebiotika och probiotika är samma sak”

– Nej, prebiotika är livsmedel som stimulerar tillväxten av nyttiga bakterier i magtarmkanalen och därför anses vara hälsofrämjande. Många frukter och grönsaker innehåller prebiotika. Probiotika är levande mikroorganismer som när de ges i lämpliga mängder ger positiva hälsofördelar hos den som intar dem (WHO/FAO, 2002).

6. ”Jag får samma effekt oavsett vilket probiotiskt tillskott jag äter”

– Nej, det är stora skillnader mellan olika probiotiska produkter. För att veta om en produkt kan ge effekt bör detta vara visat i kliniska studier. Olika bakteriestammar har olika egenskaper och ger därmed olika effekt.

7. ”En probiotisk kapsel fungerar bättre än en probiotisk tablett”

– Nej, det har ingen betydelse om probiotikan intas i form av kapslar, tabletter eller till exempel i oljeform. En probiotisk bakterie av humant ursprung, som till exempel L. reuteri Protectis, överlever generellt bättre i vår magtarmkanal än bakterier som inte är av humant ursprung.

Kosttillskott bör inte användas som ersättning för en varierad kost och en hälsosam livsstil. 

Källor:

Myt 1: https://isappscience.org/clinical-guide-probiotics/

Myt 2: https://www.gutmicrobiotaforhealth.com/en/research-practice/

Myt 3: FAO/WHO (2001, 2002) Joint Working Group Guidelines for Probiotics in Food . Gramatically modified by ISAPP (2014)

Myt 4: In two articles by Myllyluoma 2008 and Kekkonen 2008, it was shown that positive effects of single strains on the immune system (laboratory studies) are lost when the same probiotics are given in combination. Myllyluoma 2008. Clin Vaccine Immunol. 2008 Sep;15(9):1472-82. doi: 10.1128/CVI.00080-08. Epub 2008 Jun 25. Kekkonen 2008. World J Gastroenterol. 2008 Apr 7;14(13):2029-36. New Position Paper on the Use of Probiotics in Food Products & Food Supplements, http://ipaeurope.org/images/image/pdf/IPA%20Europe%20Guidelines%20to%20qualify%20a%20microorganism%20as%20probiotic.pdf  (2015).

Myt 5: FAO/WHO (2001, 2002) Joint Working Group Guidelines for Probiotics in Food . Gramatically modified by ISAPP (2014)

Myt 6: FAO/WHO (2001, 2002) Joint Working Group Guidelines for Probiotics in Food . Gramatically modified by ISAPP (2014)

https://www.gutmicrobiotaforhealth.com/en/research-practice/

Myt 7: Walter J, Britton RA, Roos S. (2011) Microbes and Health Sackler Colloquium: Host-microbial symbiosis in the vertebrate gastrointestinal tract and the Lactobacillus reuteri paradigm. PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America) 108(Suppl. 1):4645-52. 

 

 

 

BioGaia är ett svenskt innovativt hälsoföretag och världsledande på kosttillskott med probiotika (mjölksyrabakterier).

Vi har 28 års erfarenhet av att utveckla och sälja probiotiska produkter.

Våra produkter är rekommenderade av barnläkare och annan vårdpersonal i fler än 100 länder.