Svenskarna och Google
Vi lever i en googlande era. Idag används den stora sökjätten dagligen av ca. 60% av svenskarna, och vad människor googlar på brukar säga mycket om vad som pågår i samhället i stort – stora event, kändisnamn och sportevenemang brukar ligga högt på de dagliga topplistorna (Svenskarna och internet, 2018). Trots att specifika recept sällan toppar de generella trendlistorna, är vi allt fler som idag helt eller delvis väljer bort de traditionella kokböckerna och vänder oss till 2000-talets kanske mest allmänbildade vän: Google. Så. Vilka recept är det vi söker efter mest, och som således rankas högst i Google? Datakälla: Ahrefs

Topp 10-listan
1. Pannkaka
Den hedersamma förstaplatsen får pannkakan med sina 181 000 sökningar per månad. Den delikata blandningen av mjöl, mjölk och smör tycks i år klättra högt upp på svenskarnas veckomeny.

2. Kladdkaka
Tätt därefter hittar vi kladdkakan med sina 172 000 sökningar per månad.

3. Pizza
Att Pizzarecept, med sina 127 000 sökningar per månad, är med på listan är föga förvånande. Sedan 1995 har nämligen prisutvecklingen för köpt pizza ökat med hela 73% – inte konstigt att vi börjar bli allt fler hemmabagare (Statistiskmyndigheten, 2018).

4. Korvstroganoff
121 000. Så många gånger per månad söker svenskarna på recept för korvstroganoff, vilket ger den röda maträtten en ärofylld fjärdeplats.

5. Chokladboll
Chokladboll, kokosboll eller havreboll – oavsett vad du kallar den runda kakaobollen, lyckas den knipa 5e platsen med sina 110 000 sökningar per månad.

6. Scones
Den sedan länge älskade frukost- och brunchmackan genererar hela 90 000 sökningar per månad.

7. Ugnspannkakan
89 000 sökningar per månad, så ofta söker svenskarna på receptet till den traditionella ugnspannkakan.

8. Lasagne
Pasta som ugnsbakas i sås och kryddor – inte konstigt att den älskade maträtten genererar hela 86 000 sökningar per månad.

9. Lax i ugn
Hack i häl med lasagnen, hamnar lax i ugn på 9e plats med sina 86 000 sökningar per månad.

10. Sockerkaka
Sist men inte minst har vi sockerkakan, som med sina 70 000 sökningar per månad lyckas knipa sista platsen på listan.

“Google fungerar som ett minne”
Google-experten och byråchefen tillika matfantasten Christian Rudolf, VD på SEO-byrån TopDog, ser inga konstigheter i att de trendande recepten till synes är väldigt enkla sådana.

– Den gemensamma nämnaren för alla dessa recept är att de är enkla att göra. Trots detta, måste vi googla receptet för att minnas det. Det är ju lite så Google fungerar – som ett minne för människor där de vet att de finner exakt den informationen de behöver.

Och så är det väl. Minnet för själva recepten sitter trots allt inte i närheten lika hårt som smakminnet gör.

De senaste två åren har pressat den svenska sjukvården till max. Covid 19-pandemin har tvingat svensk vård att koncentrera sig på akut krishantering, och som en konsekvens av det har många stora digitala satsningar pausats eller ställts in. Samtidigt accelererade pandemin digitaliseringen, främst genom användandet av befintliga tjänster för videomöten och andra e-tjänster som började användas i stor utsträckning. Idag börjar efterfrågan av effektiva systemstöd för vårdplanering öka och marknaden är mer mottaglig för sådana lösningar nu när den mest akuta krisen är över.

Nu när sjukvården börjar närma sig normalläge ställs man inför nya utmaningar med exempelvis långa köer av inställda operationer. Det utmanande läget gör att vården är i ett skriande behov av lösningar som kan stödja moderna arbetssätt med bättre resursanvändning. Politiker trycker i sin tur på för mer digital och mer patientnära vård. I Västra Götalandsregionen har man exempelvis beslutat att nå 20 procent digitala vårdbesök till 2024 – en tredubbling i förhållande till 2021, som ändå ökat kraftigt på grund av pandemin.

Effektiviserar och moderniserar vårdresan
Healthtech bolaget FRISQ hjälper till att lösa flera av vårdens stora utmaningar med sin plattform FRISQ Care. Plattformen kopplar ihop vården och patienter så att de kan samarbeta i realtid genom gemensam plattform. Den möjliggör på så sätt interaktiva, individanpassade vårdprocesser. Processtödet används i till flertalet diagnoser och speciellt för patienter med kroniska sjukdomar.

Plattformen skapades för att förenkla vårdens arbete med patientorienterad vård där patienten är mer involverad i vårdresan. Den bidrar till mer tid till patienten och nya insikter tack vare mer tillgänglig och överblickbar data.

Lovorden från de kunder som använder plattformen idag vittnar om just detta.

– Plattformen gör det enklare för alla anställda att göra rätt gentemot alla patienter samtidigt som man lättare kan dokumentera och undvika dubbeljobb. Det här sättet att arbeta på känns också mycket mer patientfokuserat eftersom du gör så mycket av arbetet tillsammans med patienten och jag känner att mötet med denne är bättre, säger Arjeta Buqinca, sjuksköterska och enhetschef på Capio Geriatrik i Vårberg.

– Det känns bra att kunna erbjuda våra anställda ett modernt arbetssätt, lägger Thorleif Nilsen, affärsområdeschef på Capio Äldre och Mobil vård, till.

Även inom ortopedi, ett av två områden där mjukvaran implementerats brett, rapporterar om stora nyttor.

– Vi har 1,3% inställda operationer med patienter som använder FRISQ Care, vilket är signifikant lägre än för de som inte väljer att använda lösningen. Detta skulle potentiellt kunna spara oss upp till 1,7 miljoner SEK bara för vår klinik och ett enormt arbete för vårdpersonalen som måste kasta om i schemat eller star med tomma operationssalar. Det behövs så liten resurs för att övervaka systemet. En person kan hantera och ha koll på flera hundra patienter och vi kan vara säkra på att vi notifieras om något avviker så att vi behöver vidta åtgärder. Det innebär att vi med FRISQ kan leverera mer behovsstyrd vård istället för rutinmässig och det kan spara oss tusentals samtal på år, säger Ida Kindlund, digital projektledare, Capio Artro Clinic.

Även inom mödravården, som också präglats av stora utmaningar, har plattformen tagits emot mycket väl.

– Med ett systematiserat och digitaliserat arbetssätt kan vi skapa bättre förutsättningar och öka delaktigheten i vården för den gravida och samtidigt underlätta arbetet för barnmorskan. Den digitala vårdplanen skapar en gemensam grund och säkrar upp att basprogram och regionala riktlinjer efterföljs på ett säkert sätt utifrån varje enskild individs behov, vilket går helt i linje med regionens arbete kring standardiserade vårdförlopp, säger Åsa Edberg, vd på Aleris Ultragyn.

Data kan visa nya mönster
Användare menar att de tack vare plattformens datainsamling kan se mönster de inte sett tidigare och även medicinska forskare har stor nytta av FRISQ Care som datakälla.

– FRISQ Care är den perfekta tjänsten för oss. Vi kan fråga samma fråga flera gånger, användaren kan enkelt svara och data äntrar vårt system automatiskt. Tidigare har vi behövt skicka formulär via enkäter vilket både var tidskrävande att skicka och att sedan manuellt föra in i systemet. FRISQ Care är så mycket lättare att följa upp och vi kan få ut mer data och skapa unika profiler i vår research. Att slippa lösa papper med känslig information känns också tryggt, konstaterar Christian Bucchli, docent i kirurgi på Karolinska Institutet.

I januari 2022 blev en helt ny patientwebb klar som en del av plattformen och den pågående nyemissionen om 18 150 000 aktier till emissionskursen en (1) SEK per aktie ska nu bidra till ytterligare accelerering av bolagets positiva kommersiella utveckling.

Sedan 60-talet har Sundsvall varit en av de främsta städerna för den svenska IT-utvecklingen. Viktiga delar av skogens, finanssektorns och välfärdens digitala system har utvecklats i regionen, och idag arbetar ungefär 5000 personer inom området. Det gör Sundsvall till landets tredje största stad inom IT, sett till andel av arbetsmarknaden.

De senaste åren har en allt starkare tech-scen skapats, där tekniker som bland annat AI och IoT (Internet of Things) ligger till grund för digitala tjänster och produkter, vilket också matchar forskningen och utbildningen vid Mittuniversitetet med campus i Sundsvall.

En av de statliga myndigheter som just nu bygger nya välfärdstjänster är CSN, som har sitt huvudkontor i Sundsvall. På IT-avdelningen jobbar cirka 170 medarbetare, men behovet av kompetent IT-personal har exploderat på senare tid.

– Sammantaget finns en väldigt hög IT-kompetens i regionen och vi har utvecklande nätverk som gör att vi tillsammans kan föra digitaliseringen framåt till nytta för både samhälle och medborgare. Fler än någonsin väljer att studera och vi behöver därför ytterligare skarp och lösningsinriktad IT-kompetens. Vi har en spännande resa framför oss när vi ska bygga ett helt nytt systemstöd som är tänkt att underlätta för människor mitt i karriären att utbilda sig, säger Magnus Edlund som är IT-chef på CSN.

Här kan du se lediga jobb hos CSN.

Stort behov av konsulter
IT-konsultföretaget XLENT har gått från noll till 43 medarbetare i Sundsvall sedan starten år 2012. Harriet Wikström som är Senior Partner i XLENT-koncernen och vd i Sundsvall uttrycker att det ständigt finns plats för nya medarbetare – framför allt systemutvecklare och testare inom Java och Microsoft. Men hon känner också ett ansvar för att ge plats för nya talanger.

– Vi försöker se till att en till två nyutexaminerade, framför allt från Mittuniversitetet får jobb varje år, men senast anställde vi en person direkt från Yrkeshögskolan. Vi ser ett behov av att fortsätta växa här i regionen tillsammans med våra stora kunder som exempelvis Biometria, Telia och Kyrkans Pension.

Harriet Wikström anser att Sundsvall redan idag är en av Sveriges hetaste IT-städer och har unika förutsättningar att bli ännu hetare.

– Det finns ju en anledning att alla stora konsultföretag vill etablera sig här med alla myndigheter och IT-tunga organisationer, men det innebär även konkurrens om kompetensen. Jag tror att hela branschen i Sundsvall skulle vitaliseras om vi fick in mer kompetens från andra håll i Sverige, säger Harriet Wikström.

En större kompetensbredd önskas
Anders Härén är produktchef på Sundsvallsbaserade streamingtjänsten VOYD och har sysslat en hel del med rekryterings- och kompetensförsörjningsfrågor inom IT-sektorn även i tidigare anställningar. Han har rekryterat personal till Sundsvall både från utlandet och övriga Sverige och även lockat hit en del IT-kompetenta hemvändare.

– Sundsvall är verkligen en ”Hotspot” med nära till allt, vi slipper långa bilköer, är en attraktiv stad och har boendekostnader som är betydligt lägre än i våra storstadsregioner, säger Anders Härén

Samtidigt skulle Anders gärna se att det blev en större kompetensbredd i IT-branschen inom exempelvis UX i Sundsvall.

– Jag välkomnar fler produktföretag hit och vill att fler personer har modet att starta utvecklingsföretag och tech start-ups, det skulle skapa en större mångfald och fler valmöjligheter, menar Anders Härén.

Den breda och spetsiga bilden bekräftas av Lars Persson Skandevall, som är VD för regionens IT-kluster Bron Innovation

– Det är inget snack om att vi är mitt i en superhet region när det gäller digitalisering. Historien, kompetensen och drivet tillsammans med att vi erbjuder ett gott och enkelt liv för både medarbetare och företag gör att verksamheter mår bra och utvecklas här”, menar Lars Persson Skandevall.

Inflyttningsservice och livskvalitet
För de personer som väljer att flytta till Sundsvall för jobbet och karriärens skull, så har Näringslivsbolaget i Sundsvall en unik och praktisk inflyttningsservice. Det handlar om ett helt avgiftsfritt stöd till arbetsgivare som rekryterar personal från andra håll i Sverige och världen. Det kan till exempel röra sig om jobb till medflyttare, boende, skola och barnomsorg.

– Vi står väl förberedda att ta emot dem som vill vara en del av den växande IT-staden Sundsvall. Förutom goda jobbutsikter har vi även en vacker stadskärna, ett spännande kulturutbud och en internationell restaurangscen. Det är lätt att hitta den efterlängtade livsbalansen mellan karriär och rekreation i Sundsvall, avslutar Eva Nyh Hederberg, vd på Näringslivsbolaget i Sundsvall.

Vi lever i en tid där nya pengar trycks i rasande takt och ett bolags värde kan bygga mycket mer på enormt stora framtidsvisioner än ren fundamental information om detsamma. Så, vad är egentligen en trygg investering – och vad är inte det? Kan vi en gång för alla slå fast att kryptovalutor faktiskt är här för att stanna och kan vara ett riktigt intressant komplement till andra tillgångar i investeringsportföljen?

Om du frågar Pär Helgosson, VD för nyligen börsintroducerade Goobit, så är svaret ett absolut ja. Och han bygger sitt resonemang på bolagets kunskaper i snart ett decennium.

– Vi på Goobit startade vår verksamhet redan för nio år sedan. På den tiden har vi införskaffat oss en enorm kunskapsbank med erfarenheter från kryptovalutor och blockkedjeteknik. Det är därför vi har vågat ta det här stora och otroligt tillfredställande steget ut på börsen, säger han.

Kryptobranschen har gått från att utvecklas av individer, som kört sitt eget race, till att fullt ut accepteras av såväl finansiella institutioner, som världskända bolag, som elbilsföretaget Tesla och kreditkordsföretagen Mastercard och VISA (med all respekt för att de företagens repertoarer är bredare än så).

Här är några häpnadsväckande fakta, som Pär Helgosson serverar en vecka efter börsnoteringen:

– Vi var en av de mest omsatta aktierna på Nasdaq First North Growth Market vår första vecka, säger han.

– Vi har fått närmare 8000 nya aktieägare bara på Avanza och Nordnet. Våra första 4 dagar omsatte vi 48 miljoner aktier, mer än hela free floaten som var 45 miljoner vid introduktionen. Vi var den mest köpta aktien på Avanza, säger han.

Han konstaterar att aktiekursen tagit riktning norrut i raketfart:

– Vi har haft en enorm omsättning på aktien sedan introduktionen.

Han konstaterar nöjt:

– Vi är på god väg att bli den nya folkaktien.

Goobit har som mål att hjälpa sina kunder i överbryggningen från det gamla, traditionella eko- systemet till det nya, digitala affärslandskapet. De har märkt att bolag och institutioner är redo att suga åt sig som svampar av de nya kunskaperna, som Goobit vill förmedla, och som är på väg att ta plats i allt fler bolags portföljer.

– Bitcoin har blivit en allt mer självklar och accepterad form av tillgång. Det är inte lätt att hitta andra sorters tillgångar, som har haft den här raketartade utvecklingen det senaste decenniet.

Pär Helgosson berättar att Goobit var den första registrerade aktören i Västeuropa och att man följer samma regler gällande penningtvätt, som finansiella institut och banker är ålagda att följa.

Med facit i hand efter en fantastisk första börsvecka, konstaterar han:

– Vi har ett starkt momentum nu. Genom den lyckade börsintroduktionen kan vi nu skala upp vår tillväxt och växa i Norden och övriga Europa.