I år firar 3221 personer i Göteborg jul i hemlöshet, enligt Göteborgs stads senaste kartläggning. 697 av dem är barn.

– Det är beklagligt att vi i dag har över 3 000 hemlösa i Göteborg. Då har man bara räknat in dem som har tillgång till välfärdssystemet – det så kallade skuggsamhället finns inte med, säger Patrick.

Räddningsmissionen bedriver socialt arbete i Göteborg och arbetar dagligen med akuta insatser men även långsiktig hjälp för att lotsa människor i hemlöshet mot ett bättre liv.

– Hjärtat i vår verksamhet för att motverka hemlöshet och utsatthet är frukostcaféet på Vasagatan, berättar Patrick. Här får man en god frukost, en stunds värme och vila och möjlighet att prata med någon eller få hjälp med myndighetskontakter och läkarbesök med mera. Gästerna kan också ta en dusch, tvätta kläder och ladda sina mobiltelefoner.

Räddningsmissionen erbjuder också akutboende och försöker jobba långsiktigt med att hitta boendelösningar åt personer som behöver det.

– Ett ordnat boende lyfts fram som en social rättighet i FN-deklarationen om mänskliga rättigheter. Rätten till bostad ska inte villkoras utifrån individens situation eller förmåga, säger Patrick och lyfter fram Finland som ett gott exempel.

– Där betraktas hemlöshet som ett brott mot en persons fundamentala rättigheter. I Finland ser man också att hemlösheten minskar tack vare en tydlig, nationell strategi och goda samarbeten mellan olika aktörer.

– Just nu är trycket på vårt frukostcafé stort, säger Patrick och understryker att det finns ett samband mellan årstiderna och villkoren för dem som befinner sig i hemlöshet.

– Vi gör mycket arbete tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer och Göteborgs stad för att hitta lösningar så att ingen ska tvingas sova utomhus på vintern, berättar han.

– Det mesta av vårt sociala arbete är finansierat via gåvomedel så varje krona gör skillnad. Även om julen är den tid på året där hemlöshetens konsekvenser blir extra tydliga är det också viktigt att komma ihåg att hemlösheten finns året om. Och varje hemlös är en hemlös för mycket, avslutar Patrick Hansén.

I gränsen mellan Uganda, Kenya och Sydsudan ligger Karamoja som drabbats hårt av flera års torka. Tydliga tecken på undernäring syns på barnen i byn och i marknadsstånden finns knappt något ätbart att hitta. Fransisca är nitton år gammal, en av många unga tjejer i byn som blivit gravid i tidig ålder och lämnats ensam med sitt barn. I dag får hon hjälp av Erikshjälpen och deras partnerorganisationer, för att genom utbildningsmöjligheter få förutsättningarna att komma på fötterna.

–  Jag drömmer om att bli frisör och öppna en egen salong. Byn växer och det saknas här. På det sättet hoppas jag kunna försörja mig och min son, säger Fransisca.

Så kan du hjälpa fler unga mammor att komma på fötterna – klicka här

Tvingas sluta skolan
Erikshjälpens arbete i området består bland annat av yrkesutbildningar som erbjuds på plats till unga kvinnor som Fransisca. Åldern på mammorna sträcker sig från femton till strax över tjugo år, alla bortgifta, gravida eller både och i tidig ålder. Vissa bortskjuts av sina familjer och de flesta har tvingats sluta skolan, vilket lämnat dem i en tuff tillvaro där det är svårt att försörja sina barn. 

– När min mamma gick bort kunde pappa inte längre betala mina skolavgifter. Jag arbetade i andras köksodlingar för att få ihop tillräckligt med pengar så att jag kunde gå klart grundskolan, jag hade ingen som hjälpte mig.

En get i julklapp?
Under juletid uppmuntrar Erikshjälpen till att köpa fler julklappar till fler barn genom olika projekt. Ett av de bistånd som ges ut är getter och höns, som kan innebära både näringsrik mat och en stabil inkomst till en familj. Erikshjälpen förser dig med ett fint gåvobevis att ställa under julgranen, för dig som vill överraska någon med en julklapp som gör skillnad i år.

Vill du skänka bort en höna eller get? Kolla här!

Utbildar de unga mammorna
Ett annat julklappstips är ett gåvobevis för att förse bland annat tjejer i Karamoja med en lärare. I yrkesutbildningarna för de unga kvinnorna anpassas innehållet efter varje enskild mammas behov. Genom att utbilda Fransisca kan Erikshjälpen hjälpa henne nå sin dröm att börja försörja sitt barn och stå på egna ben. Samtidigt kan de yngre tjejerna i området få hjälp med att gå klart skolan.

– Vi samarbetar med flera olika utbildningar och lärarna kommer ut och anordnar kurser lokalt, för att undvika att mammorna ska behöva resa iväg och bo borta över natt. Våra partnerorganisationer stöttar även upp så att mammorna kan ta med sig sina barn till utbildningen och även yngre syskon om det är så att de har ansvar för dem, säger Sara Norlén, Erikshjälpens programkoordinator för Östafrika.

I Kenyas huvudstad Nairobi ligger ett av världens största slumområden, Kibera. Området präglas av lerkåkar med hårda golv och ytterdörrar som inte går att låsa, allmänna toaletter som är farliga för kvinnorna i området att besöka om natten och ett järnvägsspår som skär rakt igenom Kiberas marknad. Den påfrestande levnadsstandarden i området gör att den genomsnittliga livslängden ligger på 30 år, men i dag arbetar We Effect med att invånarna ska få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda.

Att bo i Kibera
När staten bestämde sig för att börja riva bostäderna närmast järnvägen i Kibera och förflytta befolkningen blev många rädda. Vutita Rebah tog hand om sin familj mitt i Kibera, bara ett par meter från järnvägsspåret och var rädd att hennes familj skulle hamna på gatan. Hon bor med sin mamma Kazalina Musimbi och sina fyra barn. Vutita växte upp med sju syskon. I dag är endast fem av dem fortfarande vid liv.

– Vi växte upp här i Kibera, i ett skjul som var byggt av det vi kunde hitta. Det var otryggt och tågspåret går rakt igenom kåkstaden. Alla här känner någon som dödats av tåget, berättar Vutita.

Vill du vara med och bidra? Klicka här

Räddades av flytten
Det är ingen som vet säkert hur många som bor i Kibera. Kazalina berättar att hon sett två personer köras på av tåget, men numera bor familjen i ett nybyggt hus med bland annat egen toalett, låsbar ytterdörr och vatten. En stor skillnad mot lerkåkarna de kommit ifrån.

– Jag blev rånad vid två tillfällen i vår förra bostad. Vi hade nästan ingenting, men de tog allt jag hade. Vid ett tillfälle misshandlade rånarna mig så svårt att jag bröt två revben. I dag mår jag bra och har en dörr som jag kan låsa. När jag går ut stänger jag dörren och låser. När jag kommer tillbaka låser jag upp och allt i det här rummet är precis som det var när jag lämnade det, berättar Kazalina och skrattar.

Bygger bostäder tillsammans
We Effects partnerorganisation har funnits länge i Kibera och utbildar befolkningen samt medlar mellan de boende och myndigheterna. I samarbete med We Effect ser partnerorganisationen till att de vars hus rivs ner av staten får nya bostäder och sakta men säkert ett bättre liv. Många står fortfarande på väntelistan och väntar tålmodigt på att få ett värdigt boende

Vill du också bygga en bostad åt befolkningen i Kibera? Klicka här

– Det tar tyvärr inte slut efter att de fått sitt nya boende. Stora delar av vårt arbete innefattar att befolkningens rättigheter tillgodoses , de ska få utbildning och arbetsmöjligheter. Människorna här saknar tillgång till  grundläggande sjukvård och många barn går inte i skolan. Barnadödligheten är fortfarande hög, men det här är steg i rätt riktning, säger Maria Kaarto, Handläggare på We Effect.

– När alla hus i Kibera ser ut såhär kommer det bli bra. Gud vet när det händer, men det kommer bli bra. Jag har mycket tålamod, avslutar Vutita med ett leende.

När Britt-Marie anländer till DR Kongo möts hon av ett fattigt land i konflikt. Britt-Marie får höra om hur det är farligare att vara flicka än soldat i Kongo, där bordellernas smutsiga rum och blodiga lakan lämnar spår i flickorna som aldrig kommer försvinna. 

Save a Girl - en julklapp som gör skillnad

Tillsammans med BarnSamaritens partner Panzi Foundation ges i dag varje enskild flicka vård och hjälp när hon lämnar bordellen. Flickorna är ofta traumatiserade och skadade, därför är kvalité viktigare än kvantitet för att rehabilitering och återanpassning ska bli hållbar, förklarar Britt-Marie Ström som är verksamhetsledare på BarnSamariten. Livet vänder sakta för flickorna och målet är att de ska kunna börja i skolan och på sikt kunna återintegreras med sin familj och by igen. Fattigdom och separation från föräldrarna är främsta anledningen till att barnen hamnar på gatan och bordellerna. 

– Flickorna som lämnar bordellerna får del av ett holistiskt vårdpaket med psykosocial och medicinsk hjälp, juridiskt stöd och undervisning, berättar Britt-Marie Ström.

Vinnare av Nobels Fredspris
I kampen mot det sexuella våldet gentemot kvinnorna i Kongo har Doktor Denis Mukwege hyllats. Som en av mottagarna av Nobels Fredspris 2018, har hans arbete varit en nyckel i konflikten. Frivilliga volontärer arbetar i dag på gräsrotsnivå med att upplysa om mänskliga rättigheter och för att stärka befolkningen. 

– Under året har många insatser gjorts för att höja medvetenheten om den sexuella exploateringen av barn på bordeller och klubbar i Bukavu, men mycket finns kvar att göra.

”Save a Girl – Rädda en flicka”
Organisationen Panzi Foundation under ledning av Dr Mukwege samarbetar med BarnSamariten i projektet ”Save a Girl - Rädda en flicka”. Det riktar sig främst till de barn som lever som prostituerade. Flickorna är mellan 10 och 14 år gamla, några med egna barn som bor med sina unga mammor på bordellerna dygnet runt.

Organisationen lokaliserar var flickor finns och erbjuder en plats i ett Safe House, ett tryggt hem med plats för tio flickor i varje hem. I varje Safe House finns en husmamma och i projektet finns ett team för flickornas rehabilitering och återanpassning. 

– Flickorna som får hjälp genom projektet ”Save a Girl” börjar drömma om ett nytt liv, de läker och lägger inte längre skulden på sig själva för att de hamnat där de gjort. 

Vill du bli månadsgivare till projektet Save a Girl?

Förutom att erbjuda ett hem för de unga flickorna, hjälper BarnSamariten till med stöd när det är dags för flickorna att börja gå i skolan. En del av flickorna får en yrkesutbildning där de lär sig ett hantverk för att på sikt kunna försörja sig. I dag har BarnSamariten fyra Safe Houses i Bukavu, men det behövs fler.

– Det kostar att bedriva våra Safe House och vi vänder oss till företag, second hand butiker och privatpersoner som vill vara med och bidra. Vi kan inte hjälpa alla, men tillsammans kan vi göra skillnad för en del av barnen som lever på bordellerna i Kongo. Barnen får åter ljus i sina ögon och sin värdighet tillbaka. Detta berör och motiverar oss att fortsätta vårt arbete, avslutar Britt-Marie.

Tillgång till rent vatten är en förutsättning för bra hälsa hos ett lands befolkning – och i  förlängningen ett större välstånd.
På organisationen WaterAid arbetar man aktivt för att öka tillgången till rent vatten i många utvecklingsländer.
– För varje krona som satsas på rent vatten och toaletter får samhället på sikt tillbaka fyra kronor i form av högre produktivitet och bättre folkhälsa. Så det är en ren investering som får stora positiva konsekvenser, säger Petter Gustafsson, presschef på WaterAid.

Vatten är källan till allt liv - men bara om det är rent. Smutsigt vatten kan vara förödande. I många länder, i synnerhet i Afrika söder om Sahara, i Sydasien i länder som Pakistan, Bangladesh, Nepal och Indien, och i delar av Oceanien saknar många människor tillgång till rent vatten.
Totalt i världen beräknas 844 miljoner människor, eller en av nio, sakna rent vatten. 
Det här får stora konsekvenser på folkhälsan, och i det längre perspektivet ekonomin, i dessa länder.
– Har man inte rent vatten drabbas man ofta av sjukdomar, framför allt av olika diarrésjukdomar, parasiter och bakterier, exempelvis kolera, säger Petter Gustafsson.
Runt 800 barn dör varje dag till följd av diarré.
Detta folkhälsoproblem tar stora resurser i anspråk i ett land som redan är fattigt. 
– Om barnen blir sjuka kan de inte gå i skolan. De får sämre utbildning, säger Petter Gustafsson.

Tvingas gå långt
I bland kanske närmsta källa med rent vatten ligger många kilometer bort. Då går mycket tid åt att hämta vatten.
– Många barn, speciell flickor, hoppar av skolan för att de inte har tid. De måste ägna dagarna åt att bära vatten, säger han.
Inom sjukvården får avsaknaden av rent vatten också konsekvenser. I låginkomstländer saknar mer än vart tredje sjukhus rent vatten. Det leder till ökad smittorisk, och människor som uppsöker sjukhus vid sjukdom kan råka än mer illa ut.
– Löser man det grundläggande vattenproblemet leder det till många positiva effekter på andra håll i samhället. Hälsan förbättras och människor får mer tid att jobba. Det blir ringar på vattnet, säger Petter Gustafsson.
WaterAid arbetar i dag i 34 länder med att förbättra tillgången till vatten. En mindre del av verksamheten går ut på att borra brunnar, bygga toaletter eller lära befolkningen vikten av att bygga system för att samla regnvatten. 
Mer kraft läggs på policyfrågor. Det kan handla om att ta fram nationella riktlinjer om tillgång på rent vatten, eller stärka lokala myndigheter genom att utbilda personalen.

Utbildar befolkningen
WaterAids påverkansarbete går också ut på att få olika myndigheter i samma land att börja samarbeta, till exempel vatten- och hälsomyndigheterna.
– Vi har sett nya fina sjukhus där man inte har rent vatten för att det inte var hälsoministeriets ansvarsområde, utan vattenmyndighetens. Då är ett av våra mål att bygga broar och få dem att börja samarbeta, säger Petter Gustafsson.
Men WaterAid vänder sig också direkt mot lokalbefolkningen.
– Vi undervisar dem om vilka rättigheter de har, hur de tillsammans ska mobilisera sig och vilka krav de ska ställa på sina lokala myndigheter, säger Petter Gustafsson.
Att ge lokalbefolkningen ny teknik för att öka tillgången till rent vatten är bara en kortsiktig lösning.
– Kommer vi med ny teknik men som går sönder om två år har vi inte gjort nytta. Vi arbetar därför alltid med lösningar och teknik som är långsiktiga och som kan lagas och underhållas på plats. 
På lång sikt hoppas WaterAid att de själva inte ska behövas.
– Hela vårt arbete går ut på att WaterAid inte ska behövas i framtiden, och vi arbetar mot det målet genom att stärka länder, myndigheter och samhällen så att de själva kan hantera de problem som uppstår. När vi har nått dit behövs vi inte längre , säger Petter Gustafsson.

Den 28 maj är det World Hunger Day – en dag tillägnad de 815 miljoner människor som lever i kronisk hunger. En av dem som tidigare har levt med hungern vid sin sida men fått hjälp av Hungerprojektet är Lydia Jjemba från Uganda.
– Genom ett mikrolån från oss kunde Lydia köpa en ko. Kon gav henne mjölk som hon sålde och kobajset omvandlade hon till biogas som gav henne elektricitet till en kyl, säger Silvia Ernhagen, vd på Hungerprojektet Sverige.

Hungerprojektet  är en global, ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom genom att skapa hållbara utvecklingsstrategier på gräsrotsnivå. För att skapa långsiktig förändring stöttar Hungerprojektet kvinnor med mikrolån och utbildning så att de kan starta företag och förbättra sina jordbruk. De driver program i Afrika, Latinamerika och Asien och arbetet når i dagsläget 16 miljoner människor.
– Världens länder har enats om 17 globala mål i Agenda 2030. Mål 2 handlar om hunger och målet är att den kroniska hungern ska vara utrotad år 2030. Vi behöver allt stöd vi kan få från människor här hemma, för fortfarande går 815 miljoner människor runt om i världen och lägger sig hungriga varje dag, säger Silvia Ernhagen, vd på Hungerprojektet Sverige. 
Läs mer om hungerprojektet globalt 

”Omvandlade kobajs till biogas”
Silvia som nyligen är hemkommen från en resa till Uganda berättar om Lydia Jjemba som hon träffat där. 
– Genom ett mikrolån från oss kunde Lydia köpa en ko. Kon gav henne mjölk som hon sålde och kobajset omvandlade hon till biogas som gav henne elektricitet till en kyl. Sen lärde hon sig att göra yoghurt och sålde den. En del av vinsten gick sedan till att köpa några kor till. Trädgården har hon förädlat och hon odlar nu bönor, majs, mango och avokado som hon säljer vidare, säger Silvia.

Tack vare mikrolånet från Hungerprojektet har Lydia gått samman med 25 andra kvinnor som driver företag. Tillsammans bygger de vidare på sin försäljning av yoghurt. Lydias affärsidéer har förverkligats tack vare Hungerprojektets arbete i Uganda. Hon har kunnat bygga ett riktigt hus, betala skolavgifter och investera i en ljusare framtid för sig själv och hela sin familj. 
Vill du hjälpa kvinnor att starta företag? Bli månadsgivare 

Det kan du göra
Dagen innan World Hunger Day infaller Mors dag här i Sverige. Ge bort något av Hungerprojektets gåvobevis så ser du till att fler kvinnor som Lydia Jjemba får möjlighet att starta ett företag för att ta sig ur fattigdom. 
– En gåva hjälper oss i kampen med att avskaffa hungern, för vi vet att när kvinnor stärks så förändrar de sitt och sin familjs liv till det bättre, avslutar Silvia.

Var tredje kvinna utsätts någon gång för våld – men inte ens hälften söker hjälp. Av de som söker hjälp går dessutom endast en fjärdedel till polisen i rädsla för att de ska bli utsatta för ännu mer våld. Det vill stiftelsen Kvinna till Kvinna ändra på genom att bland annat möjliggöra ett tryggt boende och psykologhjälp till de kvinnor som, ofta tillsammans med sina barn, flytt från en våldsam man.

Kvinna till Kvinna har arbetat för jämställdhet och kvinnors rättigheter i 25 år. Mycket har blivit bättre för många kvinnor, men livet för vissa runt om i världen har också blivit sämre. Därför finns stiftelsen på plats där det är som tuffast att vara kvinna. Genom sitt samarbete med lokala partnerorganisationer är de verksamma i 20 länder.
– Vi är en partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som alltid utgår från behoven på plats och arbetar långsiktigt och förebyggande mot våld och för att utsatta ska få hjälp till en bättre framtid. Målet vi strävar mot är att alla kvinnor ska kunna ta makten över sina egna liv, säger Petra Tötterman Andorff, tf generalsekreterare för Kvinna till Kvinna. 

Läs mer om Kvinna till Kvinnas viktiga arbete här 

”De har blivit min familj”

Maral är 35 år och kommer från Armenien. Hon misshandlades av sin alkoholiserade och narkotikamissbrukande man under flera års tid innan hon flydde till Kvinna till Kvinnas partnerorganisation Women’s Right Center i Armenien.
– Jag har två barn men ingen familj som kan hjälpa mig med exempelvis ekonomiskt stöd. Kvinnocentret har blivit min familj istället. De har hjälpt mig med psykologhjälp, ett skyddat boende i en stad i Armenien, att få arbete och ordnat så att barnen tryggt kan gå i skolan, säger hon.
Vill du hjälpa utsatta kvinnor? Det här kan du göra 

Hennes man hade hotat barnens förra skola och därför ville rektorn inte skriva på de papper som skulle låta barnen byta, men kvinnocentrets jurister hjälpte henne.
– De ser även till att mina barn får hitta på roliga aktiviteter som att gå på zoo och teater, säger Maral.

Ger trygghet till kvinnor på flykt
Vill du hjälpa andra kvinnor i samma situation som Maral kan du köpa Kvinna till Kvinnas gåvobevis i julklapp.
–  När du köper Kvinna till Kvinnas gåvobevis är du med och stödjer vårt arbete för kvinnors rättigheter, du ger våldsutsatta kvinnor möjlighet att läka, samt ger trygghet till kvinnor på flykt och ger dem en chans till en ny framtid, säger Petra Tötterman Andorff.