Trots att hundratusentals personer i Sverige lever med diabetes är okunskapen om sjukdomen fortfarande utbredd. Många tror felaktigt att typ 1 och typ 2 är samma sjukdom, att socker orsakar diabetes eller att det går att "bli frisk" genom livsstilsförändringar. Men sanningen är att diabetes är en komplex och individuell sjukdom som påverkar hela livet – och den kan drabba vem som helst, oavsett ålder, vikt eller livsstil. Svenska Diabetesförbundet arbetar för att öka kunskapen och förbättra vården för personer med diabetes, samtidigt som de kämpar för mer jämlik tillgång till livsviktiga hjälpmedel.

Här kan du lära dig mer om vad diabetes faktiskt är

Att leva med diabetes innebär en ständig balansgång. För personer med typ 1 är insulin en nödvändighet från dag ett, medan typ 2 ofta utvecklas gradvis och påverkas av både genetik och livsstil. Men ingen diabetes är ”lätt” eller ”svår” – varje individ har olika förutsättningar och utmaningar.

Därför är typ 2 ingen skylla-sig-själv-diagnos

Samtidigt kan sjukdomen få långtgående konsekvenser om den inte hanteras rätt. Utöver risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, njurskador och nervproblem innebär diabetes också en ökad risk för psykisk ohälsa. Det kan vara betungande att bära på vetskapen om att man lever med en kronisk sjukdom som kräver ständig kontroll och planering.

Visste du att majoriteten av de som får diabetes är vuxna?

Diabetes påverkar hela livet
Svenska Diabetesförbundet, som har över 20 000 medlemmar, beskriver sig själva som hela livets förbund. De arbetar för att personer med diabetes ska få det stöd och de resurser som krävs i alla skeden av livet.

– Vi har medlemmar från 0 till 100 år och behoven ser väldigt olika ut beroende på fas i livet. Till exempel så behöver barn och unga stöd från föräldrar, vården och skolan, medan äldre kan behöva en helt annan hjälp i takt med att andra hälsoproblem uppstår, berättar Wilma Lindquist, kommunikatör på Svenska Diabetesförbundet.

Hon betonar också att diabetes inte enbart handlar om att hålla koll på blodsockret – sjukdomen påverkar hela livet.

Stora skillnader beroende på var du bor
En av de största utmaningarna inom diabetesvården är de regionala skillnaderna i tillgång till hjälpmedel och behandlingar. Diabetesbarometern 2024, en rapport baserad på både patientdata och enkätsvar från personer med diabetes, visar att vården ser olika ut beroende på var i landet man bor.

– Det är oacceptabelt att vissa personer inte får de hjälpmedel de behöver för att hålla sin sjukdom under kontroll. Vi ser att de som nekas modern teknik som kontinuerlig blodsockermätning löper större risk för komplikationer, betonar Wilma.

Bristen på jämlik vård påverkar framför allt personer med typ 2-diabetes, där många fortfarande saknar tillgång till moderna hjälpmedel. Enligt förbundet leder detta till sämre blodsockerkontroller och ökad risk för allvarliga komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdomar, njurproblem och synnedsättning.

Arbetar för politisk förändring
Förbundet har länge kämpat för att förbättra diabetesvården och driva igenom politiska förändringar. En av de frågor de driver hårt är att föräldrar till barn med diabetes ska kunna få ersättning för vård av sjukt barn (VAB) när de behöver hjälpa sina barn under skoltid.

– Idag kan en förälder inte ta VAB om barnet behöver hjälp med att hantera sin diabetes i skolan, eftersom det inte räknas som en sjukdomsdag. Detta är en orättvisa vi har kämpat mot i över tio år.

Svenska Diabetesförbundet betonar att politiska beslut kan göra stor skillnad för personer med diabetes och deras livskvalitet. De arbetar aktivt för att påverka beslutsfattare och öka medvetenheten om de utmaningar som finns.

Framtidens diabetesvård – hopp och utmaningar
Diabetes är en sjukdom som påverkar hela livet – men med rätt stöd, vård och politiska beslut kan livskvaliteten för personer med sjukdomen förbättras avsevärt. Trots utmaningarna ser Svenska Diabetesförbundet hoppfullt på framtiden. Forskningen kring diabetes går snabbt framåt, och det pågår spännande innovationer både inom behandling och tekniska hjälpmedel.

– Vi ser stora framsteg när det gäller bättre insulinteknik och artificiell bukspottkörtel, vilket kan underlätta vardagen för många. Samtidigt hoppas vi på en framtid där vården är mer jämlik och där alla får rätt hjälp, oavsett var de bor, avslutar Wilma.

Läs mer om Svenska Diabetesförbundet och deras arbete här