Diskussionen kring huruvida den svenska utbildningsplanen bör inkludera privatekonomi är fortfarande på tavlan. Många elever känner att de gärna skulle ta del av detta då många - inte minst de som kommer ut i vuxenlivet efter gymnasiet - känner att de inte alls har den kännedom i ämnet som krävs. Detta är en viktig samhällsfråga då vi tydligt kan se att hushållens skulder ökar i stadig takt (källa: ekonomifakta.se).

Genom att inte besitta den kunskapen som behövs inom privatekonomi för unga vuxna så riskerar de att hamna i en riktig mardröm. Att förstå det monetära värdet på saker och ting samt förstå vad siffran på kontot faktiskt betyder är en viktig hörnsten. Detta är något föräldrar kan hjälpa till med och det startar så tidigt som vid barnets första veckopeng. Man måste helt enkelt lära dem att förstå vad pengarna ska räcka till och hur länge till de pengarna ska räcka - en väldigt förenklad budgetering helt enkelt.  Även om detta kan låta som något väldigt tråkigt så finns det smarta sätt att göra det mer lättsmält och roligt för ett barn. Man kan till exempel ge pengarna ett värde som de kan relatera till: en godisklubba är 5 kr, två godisklubbor är 10 kr osv. Genom att göra detta så sätter man en bra grund för sitt barn som kan underlätta för dem senare i livet.

När vi sedan rör oss upp i åldrarna börjar barnen exponeras för mer och mer ekonomiska ställningstaganden såsom sportbetting, prenumerationer på diverse produkter, köp inuti appar, gymmedlemskap m.m. Det finns helt klart en hel del fallgropar, vilket gör att privatekonomiutbildningen blir en allt större fråga för att få ungdomarna att förstå vad det faktiskt innebär rent ekonomiskt när de spenderar pengar eller ber andra  - exempelvis föräldrar - om pengar, vilket faktiskt är en form av privatlån. Eftersom det i många fall faktiskt inte ens är barnens egna pengar gör det att de tappar känslan av ägandeskap. När barnen också fått för vana att be om pengar så tappar många av dem innebörden av pengar eftersom de inte behövt göra något annat än att faktiskt be om dem. Därför kan åtaganden såsom sommarjobb, feriejobb etc. fungera positiv eftersom det gör att ungdomarna börjar förknippa pengar med en ansträngning. 

Det positiva med detta är att skolelever faktiskt själva ber om då de bland annat efterfrågar mer vardagskunskap i skolan. Som tidigare nämnt så är detta en samhällsfråga som samtliga svenska invånare bör ha intresse för, men den allra lättaste gruppen att påverka är först och främst föräldrar som kan ställa krav på skolor och myndigheter.