Skövde utbildar folkhälsovetare med fokus på digital hälsa

Genom nya digitala verktyg har människor fått möjlighet att söka information och kommunicera kring hälsa på helt nya sätt. Samtidigt väcks viktiga etiska frågor kring informationssäkerhet, behandling av personuppgifter och medborgares rätt till integritet. Denna utveckling är fokus i Högskolan i Skövdes nya magisterprogram, Folkhälsovetenskap: digital hälsa och kommunikation.

Pernilla Bjerkeli är biträdande lektor i folkhälsovetenskap och programansvarig för det nya magisterprogrammet. Hon berättar engagerat om utbildningen, som är avsedd för personer som redan har en examen på grundnivå inom det hälsovetenskapliga området eller inom socialt arbete.
– Samhällets digitalisering är en enorm förändringsprocess som påverkar nästintill alla aspekter av samhället och då inte minst folkhälsan. Inom detta magisterprogram undersöker vi den här processen; hur fungerar vården, hur övervakar vi hälsoläget och hur söker människor själv information om sin hälsa?

Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som ligger väl i tiden, inte minst på grund av EU:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030. Precis som agendan beskriver tre dimensioner av hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig – omfattar folkhälsovetenskapen samtliga dimensioner för att säkerställa att människor har möjlighet till ett jämställt och jämlikt liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader.
– Allting är tätt sammanlänkat. Med en magisterexamen i folkhälsovetenskap får du en unik kompetens att kunna kartlägga, analysera och förstå aktuella folkhälsofrågor och för att lösa komplexa hälsoproblem.

Behov av kvalificerat ledarskap
Medan Skövde sedan länge har satsat mycket på just folkhälsovetenskap – bland annat har högskolan en forskningsmiljö som specifikt är inriktad på hur digitalisering påverkar hälsa och befolkning – har den snabba utvecklingen medfört en insikt om ett behov av kvalificerat ledarskap inom hälsokommunikation. Pernilla konstaterar att det ofta blir fokus på teknik i diskussionen om digitalisering, men att det är minst lika viktigt att kartlägga hur människor, samhälle och levnadsvillkor påverkas.
– Vi ger möjligheten att få fördjupade kunskaper om detta, vad gäller såväl folkhälsovetenskap och digital hälsa som hälsokommunikation. Det är dock en bred utbildning som är användbar inom många olika delar av samhället; digitaliseringen är trots allt en process som pågår inom alla myndigheter och verksamheter. Samtidigt är det en ganska omogen process, så behovet av ledarskap inom dessa frågor är lika stort överallt.

Både möjligheter och utmaningar
På samma gång som digitaliseringen öppnar enorma möjligheter för att arbeta med och förbättra hälsa och levnadsvillkor innebär den också stora utmaningar, bland annat i form av etiska frågeställningar och integritetshot.
– Framsteg kan inte komma på bekostnad av människors rätt till personlig integritet. Digitalisering är en fråga om balans och den balansgången är ett tema genom hela utbildningen. Det är ett måste för en hållbar utveckling, avslutar Pernilla.

Magisterutbildningen Folkhälsovetenskap: digital hälsa och kommunikation är på heltid och sker på distans, med en eller två fysiska träffar per termin. För att vara behörig till programmet krävs en examen på grundnivå inom det hälsovetenskapliga området eller inom socialt arbete omfattande minst 180 högskolepoäng inklusive ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng (eller motsvarande kunskaper). Utbildningen om fattar bland annat kurserna Folkhälsovetenskap i det digitaliserade samhället, Folkhälsoarbete med digitala verktyg, Ledarskap och hälsokommunikation, Epidemiologi samt Vetenskapliga metoder och etiska perspektiv på digitalisering inom folkhälsovetenskap.

Läs mer om Folkhälsovetenskap: Digital hälsa och kommunikation