Nu går Q-Steps Kvalitetssäkring i bräschen för skolutveckling på kommunal nivå. Susanne Levén, vd, berättar att det rör sig om ett verktyg, Qualis, som ska kvalitetssäkra skolor och förskolor med fokus på barns och elevers fysiska och psykiska hälsa – och bättre kunskaper och lärande.

Q-Steps Kvalitetssäkring AB har utvecklat och använder sedan 20 år tillbaka verktyget Qualis, som kvalitetssäkrar våra skolor och förskolor. Det startade som ett skolprojekt riktat direkt mot skolor och förskolors systematiska kvalitetsarbete. Nu finns även ett Qualis tillgängligt direkt för kommuner – med fokus på förebyggande arbete och samverkan.

– Tyvärr ser vi alltför ofta att uppfattningen om skolans och förskolans kvalitet spretar inom kommunen. Politiker, tjänstemän och rektorer har olika uppfattning om hur långt kvalitetsarbetet kommit och vad som behöver göras, säger Susanne Levén, vd på Q-Steps Kvalitetssäkring.

En bidragande orsak till det menar Susanne är den höga personalomsättningen, speciellt på ledningsnivå, som syns i många kommuner. Det kan knappast heller ha undgått någon att lärarbristen är mycket stor på många håll och att den ökar, menar hon.

Men i skollagen anges att skolor och förskolor ska leda och driva ett systematiskt kvalitetsarbete. I det ingår att planera, följa upp och därigenom utveckla och förbättra skolverksamheten i linje med de nationella målen. Målsättningen är att främja utveckling och trygghet för alla elever. Men det finns en flaskhals, menar Susanne.

– Kommunens egna krav, mål och strategier gör att många lärare och pedagoger får en mängd administrativt arbete utöver de pedagogiska arbetsuppgifterna.

”Billigare och mer effektivt”
Skulle dessutom kommuner samverka och samarbeta finns mycket att vinna, menar Susanne.

– Det är viktigt att myndigheter, till exempel skolan, socialtjänsten och polisen inom en kommun samverkar och strävar efter en samsyn. En förbättrad enighet mellan politiker, tjänstemän och rektorer gör att de ekonomiska resurserna används på ett mer effektivt sätt och leder dessutom till bättre resultat. Skolor inom en kommun och kommuner emellan kan också lära av varandra. Det kan öka likvärdigheten inom och mellan Sveriges skolor, säger hon och fortsätter:
– Vi tror även att det kan bli billigare och mer effektivt när kommuner drar åt samma håll och utifrån resultat kan man även jämföra olika kommuners effekter.

Vill du läsa vad medlemmar har för erfarenheter av sitt Qualisarbete? Klicka här!

Hur går en kommungranskning till?
Verktyget från Q-Steps Kvalitetssäkring, ”Qualis för kommunen”, startar med en utbildning och genomgång av systemets kvalitetsområden som är elva till antalet. Exempel på huvudprocesser är ”Kunskapsuppdraget”, ”Samverkan” samt ”Barn- och elevhälsa” och inom stödprocesser ”Organisation”, ”Delaktighet” och ”Kommunikation”. Inom varje kvalitetsområde finns sju steg i den så kallade Qualistrappan. För att nå steg 3 inom ett område krävs att samtliga kriterier är uppfyllda på steg 1, 2 och 3.

– Nästa steg är att de i förväg indelade grupperna av politiker, tjänstemän och rektorer samt enhetschefer digitalt genomför självvärderingar, enkäter och hur-frågor på egen hand.

Därefter jämför Q-Steps de olika gruppernas svar och tar fram en rapport, som innefattar både en digital analys av resultaten och en beskrivning av kommunens styrkor och förbättringsområden. Sedan tar kommunen fram en handlingsplan, som inkluderar mål och utvärderingsstrategier och där målet är att få till en samsyn.

Läs mer om Qualisprocessen här!

Vill nå fler kommuner
Nu vill Q-steps Kvalitetssäkring AB nå intresserade kommuner och införa Qualis på kommunnivå. Intresserade kommuner blir utbildade och får tillgång till självvärderingar, hur-frågor och enkäter och blir automatiskt medlemmar i ett nätverk, får tillgång till utbildningar och externa granskningar. Det innebär att intresserade kommuner får verktyg för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på kommunnivå inom flera olika områden. Arbetssätt, styrning och ledarskap är bara några.

– Inte minst ser vi att kommunen kan ta ett grepp om den sjunkande kunskapsnivån och den ökande psykiska ohälsan. Det hänger ihop med att barn i dag får olika förutsättningar och att skolan inte kan möta och hantera det, avslutar Susanne Levén.