Det finns en vanlig missuppfattning om att diabetes är en "hanterbar" livsstilssjukdom. Men verkligheten för dem som lever med typ 1-diabetes är betydligt mer komplex. Det är en sjukdom som kräver ständig uppmärksamhet, planering och kontroll. Många lever med en konstant oro över sin hälsa och framtid – vilket påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. 

I en ny enkätundersökning som genomförts av Ung Diabetes, ett råd inom Svenska Diabetesförbundet, framgår att 64 procent av unga med typ 1-diabetes i åldern 15–30 år upplever att deras mående påverkas negativt av sjukdomen. Lika stor andel oroar sig för hur deras diabetes kommer att påverka hälsan längre fram. 

– Vår undersökning visar att många unga med diabetes är mycket hårt drabbade av den psykiska påfrestningen som livet med en allvarlig kronisk sjukdom innebär. Det är tyvärr inte en ny insikt och det är därför hög tid att diabetesvården möter det behov för psykosocialt stöd som finns, säger Clara Bengtsson, påverkansansvarig inom Ung Diabetes Råd. 

Sjukdomen tar plats – varje timme, varje dag
Två av tre deltagare i undersökningen uppger att de i stor eller mycket stor utsträckning oroar sig för framtida konsekvenser. Dessutom uppger två av tre att de minst en gång i timmen tänker på eller hanterar sin sjukdom. Det visar hur stor påverkan diabetes har på vardagen – även när det inte syns utåt. 

– Det är hjärtskärande att ta del av de personliga berättelser som har kommit till oss via vår nya kartläggning. Att behöva hantera en allvarlig kronisk sjukdom varje dag, året om och samtidigt inte känna sig sedd eller hörd av diabetesvården är oacceptabelt, säger Clara Bengtsson. 

Hälften av respondenterna uppger att de är i behov av psykosocialt stöd i vården – men bland dem är det en av fyra som inte får någon hjälp alls. Av de som fått stöd svarar en tredjedel att de inte har blivit hjälpta av det. 

Vården missar viktiga samtal
Enligt undersökningen får 43 procent av de unga med diabetes endast prata om fysisk hälsa vid sina vårdbesök. Endast 14 procent tycker att det är tillräckligt – de resterande 29 procenten önskar få stöd i frågor som livskvalitet och psykiskt välbefinnande. 

– Om du lider av psykisk ohälsa och inte får den stöttning du önskar av vården kan även den fysiska hälsan ta stryk på både kort och lång sikt. Ett sämre psykiskt mående kan göra att du inte orkar prioritera bra blodsockervärden, vilket i sin tur kan orsaka akuta livshotande situationer. Vården måste ta det psykiska måendet på allvar hos unga personer med diabetes och prioritera det psykosociala stödet, avslutar Clara Bengtsson från Ung Diabetes. 

Högre risk för psykiska besvär vid typ 1-diabetes
Enligt Karolinska Institutet löper personer med typ 1-diabetes högre risk att drabbas av psykisk ohälsa – något som även påverkar familjen. Forskningen visar att oro, stress och depression är vanligare bland personer med diabetes än i befolkningen i stort. Att bära ansvaret för sin sjukdom varje dag tär – både fysiskt och psykiskt. 

Ett arbete som fortsätter
Svenska Diabetesförbundet driver på för att politiker och beslutsfattare ska ta ungas behov på allvar – inte minst när det gäller tillgången till psykosocialt stöd i vården. Samtidigt finns ett starkt engagemang i att ge stöd till medlemmar i alla åldrar, genom hela livet med diabetes. 

Vill du veta mer eller engagera dig i förändringen? 

Läs mer om psykisk hälsa och diabetes typ 1 här
Bli medlem i Svenska Diabetesförbundet – och bidra till ett bättre liv för alla med diabetes. 

Om Svenska Diabetesförbundet
Gå med i Svenska Diabetesförbundet och få stöd! Person med diabetes, anhörig eller på annat sätt berörd spelar ingen roll. Det här är ditt förbund, genom hela livet med diabetes.