Folkhälsovetenskap med fokus på digital hälsa – så funkar det



Genom nya digitala verktyg har människor fått möjlighet att söka information och kommunicera kring hälsa på helt nya sätt. Samtidigt väcks viktiga etiska frågor kring informationssäkerhet, behandling av personuppgifter och medborgares rätt till integritet. Denna utveckling är fokus i Högskolan i Skövdes nya magisterprogram, Folkhälsovetenskap: digital hälsa och kommunikation.

Pernilla Bjerkeli är biträdande lektor i folkhälsovetenskap och programansvarig för det nya magisterprogrammet som nu pågått i en termin. Hon berättar engagerat om utbildningen, som är avsedd för personer som redan har en examen på grundnivå inom det hälsovetenskapliga området eller inom socialt arbete.

– Samhällets digitalisering är en enorm förändringsprocess som påverkar nästintill alla aspekter av samhället och då inte minst folkhälsan. Inom detta magisterprogram undersöker vi den här processen; hur fungerar vården, hur övervakar vi hälsoläget och hur söker människor själv information om sin hälsa?

Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som ligger väl i tiden, inte minst på grund av EU:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030. Precis som agendan beskriver tre dimensioner av hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig – omfattar folkhälsovetenskapen samtliga dimensioner för att säkerställa att människor har möjlighet till ett jämställt och jämlikt liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader.

– Allting är tätt sammanlänkat. Med en magisterexamen i folkhälsovetenskap får du en unik kompetens att kunna kartlägga, analysera och förstå aktuella folkhälsofrågor och för att lösa komplexa hälsoproblem.

– Det har varit en superspännande tid och intresset för utbildningen har varit stort. Det är i dag en grupp på 20 studenter, med väldigt varierande bakgrunder både när det gäller ålder, tidigare studier och yrkesliv. Det bidrar till en spännande bredd med många intressanta perspektiv, fortsätter Pernilla.

Så tycker studenten
Bodil Rönnewald är student på Högskolan i Skövde och tillhör programmets första årskull. Hon har tidigare läst Skövdes kandidatprogram i folkhälsovetenskap, men ville fördjupa sina kunskaper ytterligare.

– När detta program startades kändes det som en naturlig fördjupning inom ett område som jag tror kommer ha stor betydelse i framtiden. Dessutom är programmet på distans, vilket var en förutsättning för att jag skulle kunna studera, berättar hon.

Programmet ges som en nätbaserad distansundervisning. All undervisning sker via digitala plattformen Canvas samt vid regelbundna digitala videoträffar. Tack vare upplägget har de studenter från hela Sverige som läser programmet. Nu har en termin av programmet passerat och Bodil känner redan att hon har fått nya fördjupande kunskaper som hon kommer kunna tillämpa senare i arbetslivet.

– Det här är en utbildning som ligger i tiden och som lyfter aktuella aspekter med ett digitaliserat samhälle. Digitaliseringen gör att nya etiska frågor måste tas i beaktande. Allt ifrån sekretess och integritet till hur digitalisering påverkar delaktighet, utanförskap eller livsvillkor. Utbildningen har gett fördjupade kunskaper inom detta som jag tycker har varit värdefulla.

Programmet ger Bodil en unik kompetens och med den hoppas hon kunna öka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

– Dessutom ger utbildningen en grund till vidare forskarstudier och att ha kunskaper inom dessa grenar av folkhälsovetenskapen tror jag kommer vara viktigt i den framtida folkhälsoforskningen. 

Bodil Rönnewald

Behov av kvalificerat ledarskap
Medan Skövde sedan länge har satsat mycket på just folkhälsovetenskap – bland annat har högskolan en forskningsmiljö som specifikt är inriktad på hur digitalisering påverkar hälsa och befolkning – har den snabba utvecklingen medfört en insikt om ett behov av kvalificerat ledarskap inom hälsokommunikation. Pernilla konstaterar att det ofta blir fokus på teknik i diskussionen om digitalisering, men att det är minst lika viktigt att kartlägga hur människor, samhälle och levnadsvillkor påverkas.

– Vi ger möjligheten att få fördjupade kunskaper om detta, vad gäller såväl folkhälsovetenskap och digital hälsa som hälsokommunikation. Det är dock en bred utbildning som är användbar inom många olika delar av samhället; digitaliseringen är trots allt en process som pågår inom alla myndigheter och verksamheter. Samtidigt är det en ganska omogen process, så behovet av ledarskap inom dessa frågor är lika stort överallt.

Både möjligheter och utmaningar
På samma gång som digitaliseringen öppnar enorma möjligheter för att arbeta med och förbättra hälsa och levnadsvillkor innebär den också stora utmaningar, bland annat i form av etiska frågeställningar och integritetshot.

– Framsteg kan inte komma på bekostnad av människors rätt till personlig integritet. Digitalisering är en fråga om balans och den balansgången är ett tema genom hela utbildningen. Det är ett måste för en hållbar utveckling, säger programansvarig Pernilla Bjerkeli.

– Med kompetens inom områdena digitalisering och hälsokommunikation hoppas jag kunna bidra till att fylla kunskapsluckor som finns inom området, för att bättre kunna förstå och kommunicera såväl risker som möjligheter som digitaliseringen innebär och därmed kunna skapa effektivare insatser och bättre förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa i befolkningen, avslutar Bodil Rönnewald.

Magisterutbildningen Folkhälsovetenskap: digital hälsa och kommunikation är på heltid och sker på distans, med en eller två fysiska träffar per termin. För att vara behörig till programmet krävs en examen på grundnivå inom det hälsovetenskapliga området eller inom socialt arbete omfattande minst 180 högskolepoäng inklusive ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng (eller motsvarande kunskaper). Utbildningen om fattar bland annat kurserna Folkhälsovetenskap i det digitaliserade samhället, Folkhälsoarbete med digitala verktyg, Ledarskap och hälsokommunikation, Epidemiologi samt Vetenskapliga metoder och etiska perspektiv på digitalisering inom folkhälsovetenskap.

Läs mer om Folkhälsovetenskap: Digital hälsa och kommunikation