När ett barn eller ungdom är i behov av att komma till en behandlingsfamilj krävs ett omfattande arbete. Teamen som arbetar hos Tjust Behandlingsfamiljer sätter sig ordentligt in i varje barns aktuella situation och tar reda på så mycket information som möjligt om individen och dess bakgrund.
Leg. Psykolog och leg. Psykoterapeut Rebecka Nietsche arbetar hos Tjust Behandlingsfamiljer i Jönköping. Hennes uppgift är att göra en första utredning av barnet och hon utforskar då bland annat den unges anknytningsförmåga, tidigare trauman, samspelsförmåga och hur skolan har fungerat.
– Utifrån detta gör jag en bedömning av hur psykoterapin ska läggas upp hos mig. De yngre barnen kan erbjudas barnpsykoterapi där leken är ett viktigt redskap, medan de äldre ungdomarna kan ges psykoterapi i form av samtal, säger hon. Möjligheten att få erbjuda de placerade barnen och ungdomarna längre psykoterapier är något Rebecka anser gör Tjust Behandlingsfamiljer unikt. Att kunskapen om barnet finns i ett fast team runt den unge blir också en styrka.
Behandlingsinsatserna ser olika ut, ibland erbjuds tidsbegränsad mentaliseringsbaserad psykoterapi, gruppbehandling av tonåringar men även familjeterapi med biologiska föräldrar. Rebecka kan även bistå med kognitiva bedömningar av de unga och det finns en barnpsykiater kopplad till teamet som har det medicinska ansvaret i de fall de unga har behov av psykiatrisk bedömning och behandling med läkemedel.
Viktigt med ett tryggt hem
Ann-Cathrine Thalin Jansson är heltidsanställd som behandlingsförälder hos Tjust Behandlingsfamiljer i Jönköping. Hon finns alltid tillgänglig för det eller de placerade barnen i hennes hem och betonar vikten av att kunna erbjuda strukturerade vardagar samt stöttning med skolarbete och fritidsintressen. Det blir en hel del resor för Ann-Catrine under veckorna dels till Jönköping för handledning, möten, barnets terapi men också i närheten då barnet ska skjutsas till olika aktiviteter.
Det är en trygghet för mig att min anställning finns hos Tjust behandlingsfamiljer så att jag kan ägna mig åt allt runt barnet, menar Ann-Catrine. Att behandlingssamordnare Karin Brunbäck hanterar alla kringkontakter med socialtjänst och biologiska föräldrar gör också att jag inte behöver vara orolig i de kontakterna, vilket på sikt också gagnar den unge.
– Ett tryggt och förutsägbart hem i kombination med att individen ges möjlighet att få en plats i det nya familjesystemet är av stor vikt för barnet. Relationen mellan den unge och behandlingsföräldern är viktig, både ur ett trygghetsperspektiv och för att förstå hur den unges förmåga att ta emot hjälp och omsorg ser ut.
Ann-Cathrine berättar att barn och unga ofta vill ha full kontroll när de kommer till behandlingsfamiljen.
– De är vana vid att behöva vara på tårna och ha kontroll på vad som händer omkring dem, något som ofta har behövts i deras liv tidigare. En del av min uppgift blir då att visa att det är jag som vuxen som tar ansvar, att jag är den med kontroll och att jag ska hjälpa dem att bli trygga i det faktumet.
Vara nyfiken
Karin berättar att flera av barnen och ungdomarna är benägna att knyta an just genom att ta kontroll.
– De behöver få nya relationserfarenheter och då krävs det trygga, förutsägbara, tydliga vuxna som orkar vara nyfikna på barnen och har en vilja att försöka förstå sig på varför de agerar som de gör. De unga behöver också förstå sig själva, både genom att vi vuxna visar intresse och är nyfikna, men också genom att få tillgång till sin egen livshistoria. Karin, Ann-Cathrine och den unge jobbar ofta med Livsboken som redskap för att ge barnets egen livsberättelse plats.
Karin och Ann-Cathrine har tät kontakt. Förutom att kollegan oftast bara är ett telefonsamtal bort ses de regelbundet för handledning, där också psykolog Rebecka är med och handleder regelbundet. Någon av behandlingssamordnarna på Tjust Behandlingsfamiljer har alltid jour och går att nå dygnet runt när en behandlingsförälder behöver stöd eller hjälp. Stödinsatser som ibland kan vara det avgörande för att behandlingsföräldern ska hitta sin nyfikenhet på barnet även under lite svårare perioder.
Spindeln i nätet
Som behandlingssamordnare berättar Karin att hon är som en spindel i nätet. Hon jobbar för att ha ett nära samarbete med barnets handläggare på socialtjänsten, med den unges skola och med barnets biologiska föräldrar.
– Alla kringkontakter ansvarar behandlingssamordnaren för, så att behandlingsföräldern ges möjlighet att fokusera på barnets behov och deras relation, säger hon.
Att den unge får ha kontakt med, och allra helst träffa, den eller de ur sin ursprungsfamilj som är möjliga att träffa under säkra former är något Karin berättar att hela teamet anser värdefullt. Det sker i regel utan att behandlingsföräldern är närvarande för att undvika att lojalitetskonflikter uppstår för barnet.
– Vid behov kan även föräldrarna få stöd av behandlingssamordnare eller psykolog genom samtal, både på egen hand eller tillsammans med barnet, säger hon.
Styrka att dela erfarenheter
Tjust Behandlingsfamiljer anlitar även externa handledare som kommer till kontoren och handleder personalen. Det är värdefullt att dela erfarenheter med varandra och att få perspektiv utifrån av handledaren.
På kontoret hålls också gemensamma personalmöten, seminarier och utbildningar.
– Ett gemensamt språk och hög tillit till varandra skapar ett arbetsklimat som ger förutsättningar för utveckling och förändring, både hos personalen och för dem vi värnar allra mest om; alla de unga som kommer till oss, avslutar Karin Brunbäck.
