Idag är 100 000 drabbade av Alzheimers sjukdom i Sverige, men redan till år 2050 beräknas siffran ha fördubblats. Avsaknaden av botemedel gör att det test som Life Genomics och TATAA Biocenter nu lanserar är högst relevant. Med bara en droppe blod kan testet peka på stor eller liten risk att drabbas.

– Fysisk aktivitet har en neurologisk påverkan och forskning pågår på flera fronter på hur man med speciella kostregimer skulle kunna komma åt ännu mer, säger Lars Salmi Johansson, leg. läkare och specialist i allmänmedicin.

160 000 människor är idag och i Sverige drabbade av någon typ av demenssjukdom. Av dessa står Alzheimers, som den vanligaste, för cirka 60 procent och 15 000 insjuknanden sker årligen. Det gör att Alzheimers har beskrivits som vår tids nya folksjukdom.

Sjukdomen gör att nervcellerna i hjärnan dör onormalt fort och några av symptomen visar sig med ett försämrat minne och svårigheter att uttrycka sig och förstå sin omgivning. Lars Salmi Johansson är legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin och berättar att sjukdomen delas upp i två typer.

– Det finns en tydligt ärftlig typ och en sporadisk typ. Den första är ovanlig och bryter ut tidigare, den andra gör vanligtvis debut efter 65-årsåldern. Även den kan delvis vara ärftligt betingad, förklarar han.

Flertalet studier visar att ApoE4-genen påtagligt ökar risken att utveckla Alzheimer. Insjuknandeåldern är även betydligt lägre hos ApoE4-bärare. Beroende på om du bär på en eller två ApoE4-gener kan du löpa allt från 20 till över 60 procents risk att drabbas.

– Varje individ bär på två uppsättningar av ApoE. Det kan vara ApoE2, ApoE3 och ApoE4. Studier har visat att ApoE4 korrelerar med en ökad risk att drabbas. Varför det blir så vet man inte idag, men statistiskt har man sett att det finns ett samband.

”Ingen bromsande effekt”
Det finns idag ingen medicinsk behandling mot Alzheimers och därmed inget absolut botemedel. Det som erbjuds är omvårdnadsprogram och läkemedel som kan förbättra din kognitiva funktion – men efter en sjukdomsdebut kan den återstående livslängden sträcka sig från ett år upp till kanske tio år eller mer.

– Sjukdomen tickar på oavsett om du använder läkemedel eller inte och det finns ingen bromsande effekt, men dagens läkemedel kan ha en positiv effekt under mellantiden och förbättra din kognitiva funktion. Det kan ge en piggare och mer alert hjärna. Dock finns det inget som påverkar den grundläggande sjukdomsprocessen.

Indicer om aktiv påverkan
Miia Kivipelto, professor vid Karolinska Institutet, menar dock att det går att förebygga minst 30 procent av alla sjukdomsfall. Bakom det står ofta en förändring av och eftertänksamhet i sättet att leva.

– Det finns indicer på att fysisk aktivitet har en neurologisk påverkan. Det frisätter fördelaktiga kemikalier som påverkar hjärnans förmåga att underhålla sig själv, berättar Lars Salmi Johansson.

Även kosten har en påverkan och studier har visat att rätt kost i kombination fysisk aktivitet kan minska risken att insjukna med upp till 30 procent.

– Forskning pågår på flera fronter på hur man med speciella kostregimer skulle kunna komma åt ännu mer, säger Lars Salmi Johansson.

Gentest avslöjar risken
Avsaknaden av botemedel och livsstilsfaktorers påverkan har gjort att intresset för genetiska analyser ökat. Nyligen lanserade TATAA Biocenter i Göteborg tillsammans med Life Genomics ett genetiskt ApoE-test som görs ute i fält med ett enkelt blodprov. Det ska bidra till bedömningen av för att insjukna i Alzheimers sjukdom.

Här kan du läsa mer om Life Genomics

Testet rekommenderas till dem som befinner sig i 30- och 40-årsåldern men kan även vara relevant för den med släktingar som i tidig ålder, eller innan 70 år, råkat ut för Alzheimers.

– Provet är inte till för diagnostik, det är till för att tala om för dig om du befinner dig i riskzonen för att drabbas. En yngre medelåldersindivid vill ofta veta sin risksituation. Är du i riskzonen kan du behöva ägna dig åt befrämjande aktiviteter för att skydda din kropp och hjärna från nedbrytning.

Men vissa personer avråds från att göra testet.

– Det är ingen idé att ta ett test om du inte är villig att göra något åt situationen, menar Lars Salmi Johansson.

”En grym sjukdom”
Att skjuta upp debuten skulle kunna bespara såväl den drabbade och dess anhöriga från ett stort lidande som samhället från stora kostnader.

– Jag tittar mer på individnivå och Alzheimers är en väldigt grym sjukdom för den enskilda, även som anhörigsjukdom. Det är den värsta aspekten tycker jag. Det finns också helt klart ett samhällsekonomiskt perspektiv som inte är försumbart. De har gjorts beräkningar att man rent ekonomiskt genom att skjuta upp tidpunkten för diagnos med bara fem till tio år skulle kunna spara samhället 60 till 90 procent av de kostnader som 2012 uppgick till över 69 miljarder kronor årligen, avslutar Lars Salmi Johansson.