Dagens barn och unga rör sig för lite och tillbringar allt mer tid stillasittande framför dator- och mobilskärmar. Det redovisas i nysläppta årliga rapporten från Generation Pep, en organisation initierad av kronprinsessparet år 2016. Där framkommer också ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos barn.
– Psykisk ohälsa är vanligare hos barn och unga som rör sig mindre, har mer stillasittande skärmtid och som äter sämre. På så vis kan fysisk aktivitet vara en skyddsfaktor, berättar Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep och fd. elitidrottare.
Varje år släpper Generation Pep sin ”Pep-rapport”, Sveriges mest heltäckande undersökning om barn och ungas hälsovanor. Årets rapport blir den fjärde i ordningen, och detta med en gedigen forskning bakom sig, i samverkan med bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs Universitet.
– När varje års rapport släpps kollar vi på vissa saker återkommande. Exempelvis hur mycket barn och unga uppger att de rör sig varje dag och hur mycket frukt och grönsaker de får i sig. Men i år har vi ett unikt tillägg som vi inte gjort tidigare, och det är att vi har tittat på kopplingen fysisk aktivitet och psykisk hälsa, förklarar Carolina Klüft, idag Verksamhetschef hos Generation Pep.
– Det har varit väldigt intressant och vi är först ut i Sverige med denna undersökning hos barn och unga just kopplat till det breda anslaget kring psykisk hälsa och kopplingen till fysisk aktivitet.
Här kan du läsa mer om Generation Pep
Ekonomisk status spelar roll
Carolina Klüft förklarar vidare att detta är ett område som genom åren har forskats på runtom i världen, men i Sverige så har det inte funnits så mycket forskning på just barn.
– Det är vanligt att läsa rapporter där exempelvis en testgrupp med ångestdiagnoser får genomföra olika fysiska aktiviteter, där man i sin tur ser att den psykiska hälsan ökar. I denna undersökning så ställs frågor om psykisk hälsa och fysisk aktivitet till en bredare allmänhet.
Rapporten påvisar att det idag enbart är två av tio barn som rör sig tillräckligt, och det finns inte heller några indikationer på att det väntas en uppåtgående trend även efter pandemin. Men ett faktum är tydligt, menar hon.
– Hela tiden i alla rapporter kan vi se att föräldrarnas socioekonomiska och ekonomiska status spelar stor roll. Barn med symtom på depression har i högre utsträckning föräldrar med lägre inkomst, och vi kan också se att barn med föräldrar med låg ekonomisk status även är de som i lägst utsträckning har möjlighet att delta i organiserad fysisk aktivitet på fritiden.
Just fysisk aktivitet på barnens fritid är positivt ur många anseenden, fortsätter hon. Dels får barnet den motion som de behöver, samtidigt som de får vara en del av den gemenskap som aktiviteterna innebär.
– Av de barn som har föräldrar med hög inkomst deltar 82 procent i någon form av fysisk aktivitet, medan de med föräldrar som klassas som låginkomsttagare enbart når upp till 51 procent. Det handlar ju inte om att de är mer ointresserade, utan helt enkelt att de inte har samma förutsättningar och möjligheter, säger Carolina Klüft.
Få mer information – klicka här
Bara fyra procent uppfyller kraven
Att fysisk aktivitet främjar hälsa och att långvarigt skärmtittande tenderar att göra det motsatta kommer inte som en stor chock för många. Men desto färre vet varför det exakt är så – och vad det är som faktiskt sker i hjärnan under dessa aktiviteter. I rapporten intervjuas Anders Hansen, läkare, psykiatrier och författare.
Där blir det dessutom extra tydligt vad som faktiskt sker i kroppen när vi aktiverar oss på daglig basis.
– Hjärnan bildar mer av signalsubstanserna dopamin, serotonin och noradrenalin. Faktum är att användningen av generna i hjärnans celler förändras om vi motionerar. Och motion stärker i princip alla av kroppens vävnader och organ. Hjärnan får därmed bättre ”ingredienser” när den skapar vårt subjektiva känslotillstånd.
Samtidigt ökar mängden tid som barn och unga tillbringar stillasittande framför olika skärmar, och även om det inte finns ett exakt svar på hur det kan direkt påverka oss negativt är han främst fokuserad på just tidsåtgången.
– När vi lägger fyra till fem timmar idag på våra telefoner knaprar det på något annat, dygnet har ju bara 24 timmar. Vi vet idag att unga, särskilt tonåringar, sover sämre, rör på sig mindre och träffas mindre i det verkliga livet. Dessa faktorer, sömn, motion och att ses på riktigt, är skyddsfaktorer som urholkas allt mer i vår digitala tid.
Avslutningsvis berättar Carolina Klüft att rekommendationerna för barn och ungas fysisk aktivitet, i genomsnitt är en timma om dagen. Detta ihop med goda matvanor, såsom 400 till 500 gram grönsaker, frukt och fisk ett par gånger i veckan.
– I dag är det enbart fyra procent av alla barn som uppfyller dessa båda parametrar. Därför måste vi ta detta på allvar och tillsammans se till att Sveriges barn och unga går mot en mer hälsosam livsstil.
Generation Pep arbetar för att hela samhället ska engageras i barn och ungas hälsa. Forskning visar nämligen att en ensam aktör inte kan leda förändringsarbetet, utan hela samhället måste agera. Därför har Generation Pep valt att rikta vårt arbete mot flera olika sektorer av samhället. Vi vill på allvar kunna skapa den förändring som behövs för att alla barn och ungas ska få möjlighet och ha viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv.
