Stillasittande bidrar till ett allvarligt hälsoläge för barn och unga



Andelen skolbarn med övervikt och fetma har ökat i Sverige. Mellan 1990 och 2018 har andelen barn med fetma femdubblats1. Vi står inför ett allvarligt folkhälsoläge där vi ser att barn och ungas fysiska hälsa inte förbättras på grund av en allt mer stillasittande livsstil. Barn ska inte behöva fara illa och det är dags att samhälle och vuxna agerar för att vända den negativa trenden.

1 Källa: Folkhälsomyndigheten

Det finns en skev självbild i Sverige om att vi lever hälsosamt och motionerar mycket. Det är delvis sant då den grupp som redan rör på sig mycket, rör på sig mer. Men i vardagen har de allra flesta en stillasittande livsstil som påverkar barn och ungas framtid negativt.

Enligt en studie från Göteborgs Universitet1 är barn idag är mer stillasittande än för bara 20 år sedan. Studien visar att den fysiska aktiviteten sjönk, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar mellan år 2000 och 2017. Generation Pep arbetar för att alla barn och unga i Sverige ska ha möjligheten och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Det ter sig bland annat genom samhällsengagemang och egna projekt som till exempel Pep-rapporten och Generation Pep Skola där organisationen stöttar skolor som vill arbeta med fysisk aktivitet och hälsosam mat som en naturlig del av hela skoldagen.

Boven bakom stillasittandet
Anledningarna till att barn och ungas fysiska aktivitet inte ökar är många. En sak som man ser är att skärmanvändandet har ökat och att den stillasittande skärmtiden är relativt hög även hos unga barn. WHO släppte under hösten 2019 rekommendationer för mängden skärmtid och för barn mellan två och fyra år rekommenderas inte mer än en timmes stillasittande skärmtid per dag2. I Pep-rapporten går att läsa att var tionde barn i den åldersgruppen i Sverige sitter stilla framför en skärm tre timmar eller mer. Tittar vi på de äldre barnen kan vi se att var femte tonåring sitter stilla framför en skärm mer än fem timmar utanför lektionstid.

– Det handlar om att vi lever i ett samhälle där det finns strukturella hinder som hela samhället måste ta ansvar för men vi har också ett samhälle där vi vuxna också är allt mer stillasittande och våra barn gör som vi gör. Om vi som föräldrar eller andra vuxna inte rör på oss regelbundet så kan vi inte förvänta oss att våra barn gör det, säger Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep.

Allvarliga risker med stillasittande
Ohälsosamma levnadsvanor innebär samhällskostnader som uppgår till miljardbelopp varje år och riskerna för barn och unga som sitter stilla för mycket är många. Stillasittandet innebär en ökad risk för att utveckla olika typer av cancerformer, hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och fetma senare i livet. Man vet även att stillasittandet innebär en ökad risk för psykisk ohälsa så som ångest och depression.

Det är hela samhällets ansvar att få in mer rörelse i barn och ungas liv. Det är bland annat viktigt att det under skoldagen erbjuds aktiva och organiserade raster där alla barn får möjlighet att vara med samt rörelsepauser under lektionerna. Även när samhällen planeras och byggs måste det göras på ett sätt som innebär att alla barn kan röra sig fritt i sitt närområde. I Sverige saknas det idag en nationell handlingsplan för barn och ungas fysiska hälsa vilket innebär att kommuner och regioner har svårt att veta vilka riktlinjer de ska förhålla sig till.

– Vi behöver också titta på säkra resvägar så att vi kan öka vardagsmotionen. Idag vet vi att sträckan barn och unga cyklar har minskat med runt 42 procent sedan 90-talet. Vi måste skapa förutsättningar för att en tillgänglig och trygg vardagsmotion, så som att cykla eller promenera till skolan, säger Carolina Klüft.

Stort behov av mer rörelseglädje på fritiden
Den senaste Pep-rapporten från 2020 visar bland annat att endast två av tio barn når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. Där kan man även läsa att det är många barn som deltar i någon typ av fysisk aktivitet på fritiden. Men att vårdnadshavarens inkomstnivå påverkar både valet och möjligheten av aktivitet i exempelvis en idrottsförening.

Alla barn har rätt till ett aktivt och hälsosamt liv. Vi behöver få till en fritid för barn och unga där hinder tas bort. En inkluderande idrott, trygga miljöer att röra sig på och ett större utbud av aktiviteter som inte kostar för mycket. Vi måste tillsammans skapa bättre förutsättningar så att man kan stötta alla barn att hitta till rörelseglädje oavsett vårdnadshavarens ekonomiska förutsättning, säger Carolina Klüft.

1 Källa: Raustorp, A., Fröberg, A., Department of Food and Nutrition, and Sport Science, Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Gothenburg University, Faculty of Education & Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 2019, "Comparisons of pedometer‐determined weekday physical activity among Swedish school children and adolescents in 2000 and 2017 showed the highest reductions in adolescents", Acta Paediatrica, vol. 108, no. 7, pp. 1303-1310

2 Källa: https://www.who.int/news/item/24-04-2019-to-grow-up-healthy-children-need-to-sit-less-and-play-more